Ljudläggning/mix

Det första jag gör är att se till att dialogen blir tydlig, jämn och brusfri. De olika mikrofonerna måste låta likadant, och klangerna ska vara realistiska. Dialogen är den viktigaste ljudkomponenten. Hör man inte vad personerna säger så förstår man inte handlingen och kan inte heller relatera till karaktärerna.

När dialogen flyter felfritt börjar jag bygga atmosfärer. Framför allt för att understödja bilden och skapa en känsla av realism. Skulle atmosfärerna saknas så blir tystnaden störande. Atmosfären är också en stark berättarkomponent. Vill man t.ex. att en scen ska kännas obehaglig så gör man det med en obehaglig atmosfär. Kanske en fabrik i närheten, eller gnissel från tåg.

Sedan lägger jag på ljudeffekter. De har också en berättande funktion. Genom att välja ut speciella ljud så leder man tittarnas uppmärksamhet till viktiga händelser i bilden. Oftast blandar jag effekter från mitt arkiv med egeninspelade effekter och skapar något unikt till varje film.

Eftersom mikrofonerna under inspelningen bara spelar in dialogen så måste man under ljudläggningen lägga till alla klädljud och fotsteg mm. Detta kallas tramp eller foley. I min lokal har jag diverse olika underlag och prylar som passar till enklare tramp.

När allt är klart så mixar jag ihop det med filmmusiken. Jag ställer in nivåerna beroende på mediet. För TV mixar man på ett sätt och för DVD på ett annat. Om jag ska mixa för bio så hyr jag in mig några dagar i en biosalong med mixmöjligheter.

Ganska ofta åker jag ut och håller föreläsningar om ljuddramaturgi, ljudläggning och teknik. B:la på Katrinebergs Folkhögskola utanför Falkenberg och Fridhems Folkhögskola i Svalöv.